HEJ. JAG LOVAR, JAG LEVER

 
Ursäkta in frånvaro, blogglivet är så tufft ni vet. Glamoröst så det bara smäller om det. Nej, men jag har ett nytt liv här i Manchester så mycket kommer emellan och bloggen är ju mest för nöjes skull så den fick hamna lite längre ner på priolistan. Har fått höra från olika håll att människor där ute i cybervärlden saknar mina inlägg. Eftersom I aim to please så jag får la se hur länge jag kan hålla upp det denna gången. Men here we go!

Idag har jag haft möte med en lärare gällande ett icke-fungerande grupparbete, inte pga att jag har slirat ur och gått banans. Farmor, farfar och mormor - ni kan alltså vara lugna. I en av kurserna jag läser, Brand Management for Fashion, är vi indelade i grupper om fyra som agerar som ett företag som säljer jeans. Vårt företags namn är för övrigt Absolute Jeans. Gissa vem som kom på namnet? Mohaha JAAAAG. Kanske lite inspirerat av Absolut Vodka, heja Sverige! I spelet tävlar vårt företag mot resterande klasskamraters företag i ett spel som simulerar ett verkligt scenario där vi konkurrerar på marknaden om jeans. Spelet är superkul och utspelar sig under sex veckors tid, vilket i spelet motsvarar åtta kvartal. I spelet väljer vi målgrupp och utvecklar vår product samt olika marknadsstrategier utefter föregående kvartals siffror och analyser. Företagen tävlar om att hamna på första plats efter dessa sex veckor, av totalt 24 företag. För oss går det riktigt bra. Q1 låg vi på 16e plats och nu, väl inne i Q5 är vi på en 8e plats. Wihoo, "framgång är enda beviset" för att citera Maskinen. Spelet heter MMX och är verkligen att rekommendera till de skolor som har möjlighet att köpa in det!
I vår mindre brillianta grupp är vi två stycken som flitigt jobbar med arbetet och två som är ytterst oklara rent generellt, både som individer och studenter. Iallafall, jag och min kompanjon var och pratade med läraren om att situationen inte längre är hållbar. Tydligen var inte detta jätteförvånande då hennes tidigare erfarenheter med utbytesstudenter från bla Sverige och Frankrike är att de är väldigt flitiga. Ibland flitigare än de engelska studenterna också. I vår grupp har vi från ett håll en språkbarriär utom räddning samt engagemangsbrist rent generellt. Och här tänkte jag att en utbytestermin skulle vara lite mer av en semester för mig. Nepp, helt fel. Nog om detta. Fransyskan och jag funkar kalas ihop så inga klagomål där inte :)
Vad har jag mer gjort? JO, gaaaaaaaaaaaaah (läs: största sucken i världshistorien samt uppgivenhet). I två av mina kurser ingår det att arbete med CAD-programmen. "Gud, så spännande och lärorikt" tänker ni. Mmmmmmmh, anledningen till att ni tänker så är för att ni inte befinner er i mina skoskavsskor och tvingas designa plagg och hemsidor till höger och vänster utan att besitta kunskapen. Det är rena rama science fiction, helt obegripligt. Det är som i en film när det helt plötsligen kommer en twist och bara fuckar upp allt. Detta är numera min vardag. Jag pratade med båda lärarna i början var terminen för att säkerhetställa att jag skulle kunna klara av uppgifterna eller om de rekommenderade mig att byta kurser pga noll tidigare kunskaper om programmen. Men lärarna sa att de borde gå fint. HAH. De ljög. De kommer skratta så gott när de får in mina arbeten. De kommer direkt veta att de tillhör den där stackars vilsna svenska studenten. Grejen är den att alla andra studenter har läst grundläggande kurser i CAD så de har iaf basic kunskaper. Här sitter jag och förstår inte skillnaden mellan den svarta och den vita pilen... SUCK. Men idag satt jag i skolan i lekte lite med en moodboard jag ska göra till min Buying Communication kurs där jag även ska designa klädesplagg. Lär inte vara min starka sida. Men den biten tänker jag ta tag i senare. Jag har nog med problem med en av delarna. Trots allt gick det framåt idag och jag färdigställde moodboarden. Så framgång här igen (läs: firar genom att frossa i mig chips)! 

Nu ska jag sova. Har en "efterlängtad" CAD föreläsning imorgon. Lord have mercy asså.
Haaaadeeeeeeee!