michellebergsell

- Jag har lämnat in fem stycken uppsatser till fyra av mina fem kurser. 

 

- Jag har kollat på massa gamla Disney klassiker.

 

- Jag har ätit och fikat upp alla mina pengar. (Min franska vän har dyr smak vad gäller mat, GOD men dyr. Kanske inte något som en halvfattig student bör spendera sina pengar på. Men jag är då inte vilken halvfattig student som helst, jag är den som lever för mat och fika och tycker dessa saker har en helt egen budget.)

 

- Jag har haft skoskav största delen av tiden jag inte har uppdaterat bloggen. Allt är alltså i vanlig ordning. Fick dessutom ett nytt och gosigt köttigt sår idag. Jag borde bara skippa skor helt och hållet.

 

- Jag har sett en yngre men fortfarande duktigt snygg version av Pierce Brosnan. Har var gift så jag lät honom gå.

 

- Jag pluggar just nu till en tenta jag har om fyra dagar. Motivation och fokus är allt annat än på topp. 

 

Men för att komma till dagens händelse! Jag hämtade ut en av mina rättade uppsatser och fick se mitt resultat! Innan jag bara skriker och studsar över hur det g

ick så måste jag  bara förklara betygssystemet här på The University of Manchester. Det är fortfarande några frågetecken men jag tror jag hittat på en tolkning av hur de gör.

 

Okej. här har man betygsskalan 0-100%, alltså inte U-VG (MVG), A-F eller liknande. Skalan ser ut som följande: 0-30% = fail, 30-39% = Unsatisfactory, 40-49% =  Satisfactory, 50-59% = Good, 60-69% = Very good, 70-79% = Exellent, 80%+ = Outstanding. Under första föreläsningen av varje kurs fick jag reda på att det är i princip omöjligt att få över 80%. "De får bara genier" sa lärarna. Jag vinkade alltså vackert hejdå till de betygen. Efter att ha pratat med fellow students om hur betygen sätts, vad de grundas på osv fick jag uppfattningen att medelbetygen här ligger runt 40-55% och att om man verkligen lägger manken till, alltså verkligen satsar och går all in, kan man få runt 65-70%.Så alltså kan man säga att betygsskalan liknar A-F skalan, fast denna skalan går från A-G. Anledningen till att de är lite snåla med betygen här på UoM är för att de har ganska höga krav betygsmässigt när eleverna kommer in och vill hålla en hög standard på utbildningen och kunna särskilja de elever som verkligen satsar och brillierar i skolan. Visst att det är lite prestigefyllt att gå här på UoM men det är ju inte Oxford eller Harvard liksom, hallå. 

Okej, tillbaka till själva betygssättandet. Det sätts inte ut några som helst guidelines för vad som krävs arbetsmässigt för varje nivå, något som jag har uppfattat det som att svenska skolor annars är villiga att sätta ut. Man får alltså bara freestylea lite vad gäller inlämningar och tentor och chansa lite på vad man tror är aktuellt och vad som eventuellt kan ge högre betyg eller inte. Jag hade väl lite inställningen när jag kom hit att jag skulle försöka chilla lite i skolan, kanske inte satsa på högsta betyg utan nöja mig med godkänt och leva livet istället. Försöka bli lite mer chill. Michill med andra ord. Ett namn som förmodligen inte beskriver mig alls någonstans i livet. Så mina arbeten jag har lämnat in har väl kanske inte varit de bästa eller skrivits med full fokus eller haft min fulla uppmärksamhet. Något som kanske inte är supersmart, men ibland kommer livet före skolan. Det är något man måste lära sig. Så till alla kids där ute, om någon får för sig att läsa detta, betyg och skolan är inte allt - FIKA MED VÄNNER ÄR ALLT. Skämt åsido... not